Lisa

det blev inte riktigt den onsdagskväll jag föreställt mig igår.. jag går hemifrån och möter kajsa, cyklar till mathuset - så långt var kvällen som den skulle - sen kom vi fram till mathuset och jag böjer mig ner mot pakethållaren för att ta min plånbok. den var inte där. DEN VAR INTE DÄR!. så jag och kajsa cyklar tillbaka och letar som idioter efter min plånbok, cyklade ända hem till mig och sen hela vägen till mathuset igen och sen efter vi hade handlat godis så gick vi hela vägen tillbaka också. ingen plånbok. pappa gick också ut och letade. men ingen plånbok. jag hade inget annat val än att ringa och spärra mitt bankkort, eftersom mitt leg låg i plånboken och nycklarna också. jag ringer och spärrar kortet.

en minut efter jag lagt på telefonen ringer den igen, just när jag sitter och skriver ner på en lapp vad som var i plånboken. världens underbaraste människa ringer. smart som jag är svarar jag med "Hej det är Elisabeth Sjöberg" och hon säger "Hej jag heter ..., du har möjligtvis inte tappat bort din.. " Jag hinner inte ens lyssna klart innan jag skriker av glädje. HON HITTADE MIN PLÅNBOK OCH GOOGLADE SÖNDER MIG OCH HITTADE MITT HEMNUMMER, FAST JAG INTE ENS STÅR PÅ DETTA NUMRET!!!!

halleluja, jag hoppade bokstavligt talat upp och ner av lycka, sen körde vi dit och jag försökte trycka på henne lite hittelön men nej. de ville hon att jag skulle köpa mig något fint för istället, vilket nog var bra. för då har jag råd att äta lunch på subway idag, eftersom jag får leva på mina 90kr nu fram till måndag. det blir lite jobbigt.